Svensk ordbok 2009, webbversion

skanda´l substantiv ~en ~er skand·al·en●all­män (moralisk) upp­rördhet över ngn an­stötlig el. uppseende­väckande händelse allmän värderingsamh.skandalhistoriaen politisk skandaldet blev skandal när miss­förhållandena på ålderdoms­hemmet blev kändade älskande rymde för att slippa skvallret och skandalen○äv.upp­rörande faktum eller händelse det är skandal att det gamla slottet bara får förfallasedan 1761via ty., fra. av grek. skan´dalon ’giller; fälla; förargelse(klippa)’