Svensk ordbok 2009, webbversion

sju`da verb sjöd sjudit, pres. sjuder sjud·er●koka lugnt precis vid kok­punkten om vatten Nollvattnet hade börjat sjuda○äv. om födo­ämne e.d.ligga i lugnt kokande vatten låt fisken sjuda tio minuter○äv.till­verka genom kokning sjuda sal­petersjuda såpa○äv. bildligt om (ngt som präglas av) stark känsla, aktivitet e.d.sjuda av raserisjudande aktivitetstadens centrum sjöd av liv och rörelsesjuda (ngt), sjuda (av ngt)sedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)fornsv. siudha ’koka; sjuda’; trol. urspr. ljud­härmande Subst.:vbid1-314863sjudande, vbid2-314863sjudning