Svensk ordbok 2009, webbversion

själ`vständig adjektiv ~t själv|­ständ·ig1som har förmåga att handla och tänka utan att rätta sig efter an­dra admin.psykol.JFRcohyponym1oberoende han har blivit vuxen och självständigden moderna kvinnan är fri och självständighan har blivit mer självständig i sitt förhållande till sina föräldraren självständig och originell forskare○äv. om handling e.d.leva ett självständigt livhans första självständiga upp­täckt○äv. ngt ut­vidgaten teori som saknar självständig betydelsesedan 1699av ty. selbständig med samma betydelse; till 2stå 2som helt bestämmer över sina egna an­gelägenheter om stat e.d. admin.samh.JFRcohyponymautonom 1cohyponymoavhängigcohyponym1oberoende 1947 blev Indien en självständig nationsedan 1772