Svensk ordbok 2009, webbversion
själ
`
vhärlig
adjektiv
~t
själv|här·lig
●
uppfylld av sin egen förträfflighet
och ibl. makt
admin.
psykol.
en självhärlig renässansfurste
○
äv. om handling o.d.
hans självhärliga uppträdande
sedan 1905