Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~t ~n
själv|för·tro·end·et●stark tilltro till den egna förmågan
psykol.JFRcohyponymjagkänslacohyponymsjälvkänsla
utstråla självförtroendedåligt självförtroende hindrade henne i hennes karriärsom många andra tonårskillar saknade han självförtroendesedan 1794jfr ty. Selbstvertrauen med samma betydelse