Svensk ordbok 2009, webbversion
sjä`lsfrände
substantiv ~n ~r
själs|fränd·en●person som man känner själslig gemenskap med
komm.yrk.han fann en själsfrände på sin arbetsplats○i plur. vanligen med innebörd av ömsesidighetde är själsfränderngns själsfrände, själsfrände till ngn, ngra är själsfrändersedan 1821