Svensk ordbok 2009, webbversion

sitt`ning substantiv ~en ~ar sitt·ning·en1samman­träde komm.en lång sittningnattliga sittningarkalla till en extra sittning(på/under/vid) sittningensedan 18262(in­ledande del av) fest då man sitter till bords scen.först sittning, sedan danssedan 18243posering för konstnär konstvet.(på/under/vid) sittningensedan 1734