Svensk ordbok 2009, webbversion

sim`pa substantiv ~n simpor simp·an●typ av brokigt färgad, botten­levande rov­fisk med brett, platt huvud, taggiga gäl­lock och stora bröst­fenor före­kommande i både salt och sött vatten zool.simpknothornsimparötsimpastensimpasedan 1311 (som till­namn)intyg utfärdat av biskop Styrbjörn i Strängnäs (Svenskt Diplomatarium)fornsv. simpa; jfr no. simpe, bl.a. ’vitling’; av o­visst urspr.