Svensk ordbok 2009, webbversion
sili
´
cium
substantiv
siliciet
el.
~
el.
~et
silici·um·et
●
kisel
i fackmässiga sammanhang
kem.
ämne.
sedan 1812
av eng.
silicium
med samma betydelse; bildn. till lat.
sil
´
ex
’kiselsten’