Svensk ordbok 2009, webbversion
[siŋnale´ra]
verb ~de ~t
sign·al·er·ar1ge signal
komm.sjö.trafik.hon signalerade åt föraren att stannasignalera (till/åt ngn/ngt) (att+V/SATS)sedan 16802antyda att ngt är förestående
komm.hon signalerade sin avgång från ordförandepostensignalera ngt/SATSsedan 1917Subst.:vbid1-312870signalerande,
vbid2-312870signalering