Svensk ordbok 2009, webbversion

shi`a substantiv, ingen böjning ●en huvud­riktning in­om islam som förkastar sunna som rätte­snöre minoritetsriktning in­om de flesta muslimska länder men majoritetsriktning i Iran och Irak relig.shiamuslimsedan 1935av arab. shīa ’parti; sekt’