Svensk ordbok 2009, webbversion

serva [sör`va] verb ~de ~t serv·ar1slå en serve sport.den som servar har i all­mänhet en för­delservasedan 1899av eng. serve ’(be)tjäna; serva’; jfr servera 2(låta) ut­föra service på vard.serv.serva bilenserva datornserva ngtsedan 1962till service; eg. samma ord som serva 1 3tillhanda­hålla service åt vard.serv.affären servar ett stort om­råde○äv. ngt ut­vidgatförse serva buss­passagerarna med upp­värmda vänt­rumserva förvaltningen med informationserva ngn/ngt (med ngt)sedan 1962Subst.:vbid1-311619servande, vbid2-311619servning; service (till 2)