Svensk ordbok 2009, webbversion

serbokroa´tiska substantiv ~n serbo|­kroat·isk·an●det (förr som gemensamt upp­fattade) språk som talas av serber och kroater och som var det största officiella språket i det forna Jugoslavien; nu upp­delat i de själv­ständiga språken serbiska och kroatiska (med kyrilliskt resp. latinskt alfabet men f.ö. mycket lika) land.språkvet.(på) serbokroatiskasedan 1903