Svensk ordbok 2009, webbversion
sejd
substantiv ~en
sejd·en●typ av (fornnordisk) trolldom
med vars hjälp man ansågs kunna blicka in i framtiden el. skada sina fiender
sag.sejdtrummahöstsejdtrollsejdsedan 1712av isl. seiðr med samma betydelse; av omdiskuterat urspr.