Svensk ordbok 2009, webbversion

seigneur [senjö´r] substantiv ~en ~er seigneur·en●(titel för) gods­ägare särsk. i mer el. mindre feodala samman­hang histor.samh.yrk.○äv. om förnäm herre i all­mänhetåld.en cigarrökande seigneursedan 1681av fra. seigneur med samma betydelse; av lat. sen´ior, se 1senior