Svensk ordbok 2009, webbversion
[-∫o´n]
substantiv ~en ~er
se·greg·at·ion·en●uppdelning av ett samhälle i (vissa) olika befolkningsgrupper
särsk. efter etnicitet; vanligen åtföljd av diskriminering av minst en grupp
samh.JFRcohyponymutanförskap
rassegregationsegregationen i den amerikanska Södern började ifrågasättas på allvar först på 1950-talet○äv. om icke-officiell åtskillnadarbetsmarknadens faktiska segregation efter könsegregation (mellan ngra)sedan 1926via eng. av senlat. segrega´tio med samma betydelse; till segregera