Svensk ordbok 2009, webbversion

se`glare substantiv ~n äv. vard. seglarn, plur. ~, best. plur. seglarna segl·ar·en1person som seglar vanligen yrkesmässigt el. som hobby sjö.yrk.ensamseglarekappseglarelångseglaresöndagsseglareen gång seglare, all­tid seglaresedan 15872segel­fartyg sjö.den stolta seglaren Christian Radichsedan 16793typ av insekts­ätande fågel med spol­formig kropp, långa smala vingar och kort stjärt samt mycket snabb flykt zool.tornseglaresedan 1875