Svensk ordbok 2009, webbversion
[sek`o-]
substantiv ~en ~ar
secco|mål·ning·en●målning på torrt murbruk
vanlig i medeltida kyrkor
konstvet.italiensk seccomålningunder renässansen ersattes seccomålningen ofta av freskomålerisedan 1936till ita. al secco med samma betydelse, till secco ’torr’; jfr sec