Svensk ordbok 2009, webbversion

scratch [skratçel.skrätç] substantiv, ingen böjning ●(utgångs)läge utan sär­skild för- eller nack­del för parten i fråga vard.JFRcohyponymnolläge starta från scratch○spec. om så­dant läge i vissa sporterdet är roligare att segla scratch än på handikappsedan 1895av eng. scratch ’början; (hastigt och o­jämnt dragen) start­linje’, till scratch ’skrapa; rispa’