Svensk ordbok 2009, webbversion
[∫intila∫o´n(ljust första sj-ljud) el.sintila∫o´n]
substantiv ~en ~er
scintill·at·ion·en1mycket kortvarig strålning från partiklar med hög energi
fys.fotonernas scintillation på fluorskärmensedan 1915av lat. scintilla´tio ’ngt som gnistrar el. skimrar’, till scintilla´re ’skimra’
2skenbart blinkande ljus från en stjärna
astron.scintillationen beror på förändringar i atmosfärensedan 1795