Svensk ordbok 2009, webbversion
schavotte´ra
verb ~de ~t
schav·ott·er·ar●stå på schavotten för att utsättas för åskådarnas hån
histor.samh.○särsk. bildligtutsättas för hån och förnedring
den misstänkte fick schavottera i pressensedan 1786Subst.:vbid1-309462schavotterande,
vbid2-309462schavottering