Svensk ordbok 2009, webbversion
schatull´
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
schatull·et●elegant kistliknande skrin
ofta järnbeslaget och avsett för värdefulla föremål
hush.skrivschatulltobaksschatullett schatull med blått sammetsfoderett schatull med lönnfacksedan 1631via ty. av ita. scatola ’låda; dosa’