Svensk ordbok 2009, webbversion

schatull´ substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en schatull·et●elegant kistliknande skrin ofta järn­beslaget och av­sett för värde­fulla före­mål hush.skrivschatulltobaksschatullett schatull med blått sammetsfoderett schatull med lönn­facksedan 1631via ty. av ita. scatola ’låda; dosa’