Svensk ordbok 2009, webbversion
el.
schapp`aschapp`a
verb ~de ~t
sjapp·ar, schapp·ar●springande ge sig av
t.ex. för att inte bli fast
vard.Nollsnuten kommer, det är bäst vi sjappar!○äv. ngt utvidgatge sig i väg
han sjappade och lämnade henne kvar med barnensjappasedan 1847av fra. échapper ’undslippa; fly’; av folkligt lat. excappa´re, till lat. capp´a ’kappa’; jfr eskapad, eskapism
Subst.:vbid1-314809sjappande,
vbid2-314809schappande