Svensk ordbok 2009, webbversion
schack`a
verb ~de ~t
schack·ar1hota motståndarens kung
i schackparti
spel.schacka med löparenschacka (med ngt)sedan 16812göra utmattad
mindre brukl.Nollschacka ngnsedan 1851Subst.:vbid1-309237schackande,
vbid2-309237schackning (till 2)