Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n satsflätor
sats|flät·an●grammatisk konstruktion med ett led från en underordnad sats flyttat till en överordnad
språkvet.meningen ”Erik tror jag inte att du känner” är en typisk satsflätasedan åtm. 1939Satsflätor ansågs förr vara språkliga fel. Det fanns en särskild förkortning, sfl, för dem i listan över lärarnas vedertagna felmarkeringar i uppsatser. Numera ser man ofta satsflätor som uttryck för skribenters vilja att placera ett särskilt satsled först i meningen, antingen för att framhäva det eller därför att det står för något som är känt i sammanhanget. Ett typexempel på en satsfläta med framhävning av ett led är Pelle känner hon, men hans syster tror jag inte att hon känner (hans syster hör egentligen till bisatsen att hon känner). Jämför stilruta för ordföljd, passiv.