Svensk ordbok 2009, webbversion

sati´r substantiv ~en ~er sat·ir·en●fram­ställning som är ironisk eller hån­full på ett elegant och (ofta) träffande sätt mest om skrivet verk litt.vet.JFRcohyponymironi samhällssatiren udd­lös satiren vass satiren mördande satirpolitisk satirsocial satir○urspr. (i det antika Rom) om en typ av kåserande, inte nöd­vändigtvis ironisk, diktJuvenalis’ satireren satir (om/över/mot ngn/ngt/SATS)sedan 1721av lat. sat´ira, sat´ura ’dikt av blandat inne­håll’, till lanx sat´ura ’skål med blandad frukt’