Svensk ordbok 2009, webbversion

sarv substantiv ~en ~ar sarv·en1ren av han­kön zool.sedan 1725av samiska sarves med samma betydelse 2en mörtliknande karp­fisk med mässingsglänsande, hög, hop­tryckt kropp och röda fenor anv. till agn zool.sarven lever gärna i grunda, vassrika sjöar och räknas till ogräs­fiskarnasedan 1611sv. dial. sarv; besl. med no. dial. svarva ’fara om­kring (i cirklar)’