Svensk ordbok 2009, webbversion

sanktbernhardshund [saŋ(k)tbä`rn-] substantiv ~en ~ar sankt·bernhards|­hund·en●en stor, kraftig (sällskaps)hund med slät eller lockig päls vanligen vit och röd zool.sanktbernhardshunden har blivit berömd för att ha räddat livet på vilse­gångna bergs­bestigare i Alpernasedan 1874till Sankt Bernhard, namn på kloster i Schweiz