Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en
sam|tid·en●ofta best. f.
tidsperiod som sammanfaller med ngns levnad eller verksamhetstid
särsk. i fråga om känd person
tid.JFRcohyponymnutid
han anses numera vara en stor tonsättare, men samtidens kritiker behandlade honom njuggt○spec. om vår egen tidofta best. f.
samtidshistoriaNN är samtidens störste teolog○ofta om (tongivande) personer, (rådande) omständigheter etc. under sådan periodhon blev aldrig förstådd av sin samtiden skald som uppskattades av samtiden men i stort sett har glömts av eftervärlden(i/under) samtidensedan 1773