Svensk ordbok 2009, webbversion

samm`anstråla verb ~de ~t samm·an|­strål·ar●äv. lös förb., sestråla samman närma sig var­andra och mötas Nollett fler­tal järnvägs­linjer sammanstrålar i Hallsberg○spec.mötas cancer­forskare från hela världen sammanstrålade i Parissammanstråla (ngnstans)sedan 1758Subst.:vbid1-307505sammanstrålande, vbid2-307505sammanstrålning