Svensk ordbok 2009, webbversion

samm`ansmälta verb sammansmälte sammansmält, pres. sammansmälter samm·an|­smält·er1vanligen lös förb., se2smälta samman 1 förena genom smältning el. på liknande sätt Noll○äv. bildligtytterligare repetitions­tid behövdes för att sammansmälta pjäsens disparata elementsammansmälta ngt med ngt, sammansmälta ngra (till ngt)sedan senare hälften av 1400-taletSvenska Medeltids-Postillorfornsv. saman smälta 2ofta lös förb., se2smälta samman 2 blandas så att en enhet upp­står Nolli det fjärran diset sammansmälte hav och himmel○ofta bildligtdrömmen om att Europa ska sammansmälta till en konflikt­fri enhetsammansmälta med ngt (till ngt), ngra sammansmälter (till ngt)sedan 1787Subst.:vbid1-307472sammansmältande, vbid2-307472sammansmältning