Svensk ordbok 2009, webbversion

samm`anpacka verb ~de ~t samm·an|­pack·ar●ofta lös förb., sepacka samman packa tätt eller kompakt Nollsammanpackad snöde satt tätt sammanpackade i kyrk­bänkensammanpacka ngt/ngrasedan 1769Subst.:vbid1-307343sammanpackande, vbid2-307343sammanpackning