Svensk ordbok 2009, webbversion

sam`gå verb samgick ~tt, pres. ~r sam|­går●förena sig i viss verksamhet etc. mindre brukl.samh.samgå med ngn (om ngt/att+V), ngra samgår (om ngt/att+V)sedan 1920jfr fornsv. samganga ’drabba samman’ Subst.:samgående; vbid2-306557samgång