Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n äv. vard. sambyggarn, plur. ~, best. plur. sambyggarna
sam|bygg·ar·en●växt med han- och honblommor på samma individ
bot.SYN.synonymenbyggare
JFRcohyponymtvåbyggarecohyponymmångbyggare
eken är sambyggaresedan 1748