Svensk ordbok 2009, webbversion
adjektiv ~t
sal·ig1som tillhör eller leder till gudsriket
enl. kristen tro
admin.relig.saligprisningen salig hädanfärdde saligas ängder○äv. försvagat i icke-religiösa sammanhangmycket lycklig och upprymd
lycksalighemmalaget gjorde segermålet i slutminuten inför en salig publikhan hade ett saligt leende på läpparna○äv. allmänt förstärkandefullständig
en salig blandningallt var i en salig röra efter barnkalasetenvar blir salig på sin fasonsefason 1
envar blir salig på sin trose1tro 3
salig i åminnelseseåminnelse
sedan 1430–50Konung Alexanderfornsv. saligher ’lycklig; salig’; trol. av lågty. salich med samma betydelse; bildn. till säll
2endast attributivt i förbindelse med subst. i obest. f. sing.; vanligen obetonat
som numera är död
om person
åld. el. skämts.admin.det löser sig, som min salig man brukade sägasedan 1536Saliga ni som är fattiga, er tillhör Guds rike.Bibel 2000, Lukas 6:20 (ur Bergspredikan)