Svensk ordbok 2009, webbversion
sa
`
kprövning
substantiv
~en ~ar
sak|pröv·ning·en
●
rättslig prövning av en stridsfrågas innehåll
i mots. till formella omständigheter, t.ex. behörigheten att väcka åtal
jur.
sakprövning (av ngt)
sedan 1924