Svensk ordbok 2009, webbversion

sa`kletare substantiv ~n äv. vard. sakletarn, plur. ~, best. plur. sakletarna sak|­let·ar·en●person som letar efter alla möjliga besynnerliga eller o­vanliga före­mål och samlar på dem; särsk. om pojke el. flicka Nollleka sakletarePippi Långstrump är alla sakletares före­bildsedan 1945