Svensk ordbok 2009, webbversion

sabbat [sab`-el.sab´-] substantiv ~en ~er sabbat·en●vecko­dag som in­om judendomen räknas som vilo­dag relig.tid.sabbatsfridsabbatsrofira sabbathelga sabbatenunder sabbaten fick inget arbete ut­föras○ngn gång äv. om sön­dagen som kristen vilo­dag○äv. bildligt om ledighet i all­mänheti sammansättn. sabbatstermin(under) sabbatensedan 1526ur hebr. shabbat ’vila; ro; sabbat’