Svensk ordbok 2009, webbversion
sabb`a
verb ~de ~t
sabb·ar●skada eller förstöra
ngt
vard.Nollnågon hade sabbat telefonautomaten○äv. med avs. på abstrakta företeelserhan sabbade hela idénsabba ngt (för ngn/ngt)sedan ca 1950till sabotera
Subst.:vbid1-305103sabbande,
vbid2-305103sabbning;
sabb