Svensk ordbok 2009, webbversion

rå`märke substantiv ~t ~n rå|­märk·et●gränspåle som markerar rå­gång jur.○nu­mera vanligen bildligti vissa ut­tryck hålla sig in­om lagens råmärkensedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. ramärke; till 4rå och märke