Svensk ordbok 2009, webbversion

rå`dhus substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en råd|­hus·et●större byggnad som inne­håller ämbets­lokaler för en stads tings­rätt arkit.samh.JFRcohyponymstadshus de gifte sig på rådhusetsedan 1430Kalmar stads tänkebokfornsv. radhhus