Svensk ordbok 2009, webbversion
[rät`-el.-fä`rd-]
verb rättfärdiggjorde rättfärdiggjort, pres. rättfärdiggör
rätt·färd·ig|gjor·de●göra fri från skuld
vanligen i religiösa sammanhang
komm.relig.rättfärdiggöra ngnsedan 1615Subst.:vbid1-303552rättfärdiggörande;
rättfärdiggörelse