Svensk ordbok 2009, webbversion
rätt
`
arting
substantiv
,
ingen
böjning
rätt·ar|ting
räfst och rättarting
se
räfst
sedan 1833
jfr fsv.
rättara
thing
’rättarting’; till
rättare
i bet. ’(konungslig) domare, lagskipare’