Svensk ordbok 2009, webbversion
rytt`mästare
substantiv ~n äv. vard. ryttmästarn, plur. ~, best. plur. ryttmästarna
rytt|mäst·ar·en●(titel för) kavalleriofficer med en rang motsvarande kaptens vid andra truppslag
före 1972
histor.mil.yrk.sedan 1533På ryttmästarns tid.Titel på roman av Lars Widding (1968)