Svensk ordbok 2009, webbversion

rytt`mästare substantiv ~n äv. vard. ryttmästarn, plur. ~, best. plur. ryttmästarna rytt|­mäst·ar·en●(titel för) kavalleri­officer med en rang mot­svarande kaptens vid an­dra trupp­slag före 1972 histor.mil.yrk.sedan 1533På ryttmästarns tid.Titel på roman av Lars Widding (1968)