Svensk ordbok 2009, webbversion

rygg`sträng substantiv ~en ~ar rygg|­sträng·en●bindvävsartad skelettstav (hos djur) som består av tätt packade celler, om­givna av en stark skida och som hos ryggrads­djuren helt el. delvis ersätts av kotor under individens ut­veckling zool.sedan 1860