Svensk ordbok 2009, webbversion
rygg`fena
substantiv ~n ryggfenor
rygg|fen·an●fena på övre kanten av ryggen på fisk
el. annat (vatten)djur
zool.en abborre med utspänd ryggfenasedan 1740Oktoberhavet blänker kallt med sin ryggfena av hägringar.Tomas Tranströmer, ur Vädertavla (i 17 dikter, 1954)