Svensk ordbok 2009, webbversion

ryck`ig adjektiv ~t ryck·ig●som ut­märks av ryck admin.JFRcohyponymknyckigcohyponymojämn 1 ryckiga rörelserbilen gick ryckigt (adv.)○äv. mer abstrakthennes livs­rytm var ryckighan har ett ryckigt och nervöst sättsedan 1901; 1893 i bildl. bem.