Svensk ordbok 2009, webbversion
ryck`ig
adjektiv ~t
ryck·ig●som utmärks av ryck
admin.JFRcohyponymknyckigcohyponymojämn 1
ryckiga rörelserbilen gick ryckigt (adv.)○äv. mer abstrakthennes livsrytm var ryckighan har ett ryckigt och nervöst sättsedan 1901; 1893 i bildl. bem.