Svensk ordbok 2009, webbversion

ru`tig adjektiv ~t rut·ig●mönstrad med rutor vanligen i o­lika färger; särsk. som dekoration på tyg admin.färg.JFRcohyponymrandigcohyponymprickig pepitarutigrödrutigskotskrutigsmårutigstorrutigen rutig skjortaen rutig duk på köks­bordetsedan 1660