Svensk ordbok 2009, webbversion

1rusti´k adjektiv ~t rust·ik●som har kraftiga dimensioner och god hållbarhet särsk. om ngt som är till­verkat av trä admin.form.heminr.rustika furu­möbleren rustik trappa○äv. om ngt som känne­tecknas av liknande stilen rustik miljörustikt klädd (adv.)○ibl. äv. om person el. beteendeburdus rustik humorsedan 1752av lat. ru´sticus ’lantlig’, till ru´s ’lands­bygd’
2rusti´k substantiv ~en rust·ik·en●typ av fasadyta med grov­huggna kvader­stenar arkit.sedan ca 1700till 1rustik