Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
rudi·ment·et●outvecklat eller tillbakabildat kroppsligt organ
anat.med.utstr.zool.hos människan är blindtarmens maskformiga bihang ett rudiment○äv. bildligt om ngt som bara är påbörjat och ännu outvecklatJFRcohyponymansats 1
den lilla gruppen var rudimentet till det som senare skulle utvecklas till ett forskningscentrumett rudiment (av/till ngt)sedan 1806av lat. rudimen´tum ’lärospån; första försök’, till rud´is ’rå; obearbetad’; jfr rudis